Samhället Grästorps historia

Samhället Grästorp är antagligen en utflyttning ifrån Tengene och formen på dess namn har ändrats åtskilliga gånger under årens lopp:

• Grettiistorp 1485 6/5, Grettistorp 1489 1/8 enl. pergamentsbrev i Riksarkivet.
• Grätistorph 1564, Gretthistörpp 1565, Grettistorp 1571, 1580, 1590, Grätistorp 1600, Grästorph 1641, 1685, Grästorp 1715- enl. jordeboken.
• Grättestorp 1569, Grättestörp 1575, Grettistårp 1586, Grättistorp 1600 enl. tiondelängden.Första ledet i ortnamnet är ursprungligen genitivformen av det fornsvenska namnet Grättir. Sista ledet, torp, är samma sak som nybygge. Enl. jordboken 1564 bestod Grästorp av två hela skattehemman. Så långt det har kunnat utrönas, har byggnaderna till Grästorpsgårdarna legat i nuvarande kvarteren Havsmåsen, Domherren och Bofinken. Här har de byggt på berg för att man skulle ta vara på all odlingbar mark.
  
  Genom Grästorp gick den väg som var den enda allmänna landsvägen från södra Norge till Skara. Den omnämns i ett registraturbrev från Gustav Vasas regering, daterad 5 juni 1540. Där anges vägen från Norge ha sträckningen till Naglums sund, genom Norra Björke, över Nybro (Johanneberg) till Lidköping och Skara. Dock har vägen fört med sig mindre välkomna resande. År 1612 fick man två besök av danskarna, det första den nionde februari då de tågade genom Särestad och Grästorp mot Västra Tunhem efter att ha härjat och bränt Skara och Skaraborg. Danskarna hade då även bränt Bjärby kyrka. Samma år, den 24:e maj intogs Älvsborgs fästning och en vecka senare föll Gullbergs fäste för samma män. Detta medförde att inlandet låg öppet för fienden och den sjätte juni bröt den danske kungen Kristian IV upp från Gullberg, där han i följe hade trettio kompanier fotfolk, tio rytarfanor och ett dragonkompani.
  
  Vägarna var så dåliga att artilleri inte kunde medföras. Över Bohus och Gamla Lödöse drog man härjande fram och slog läger vid Gärdhem den 13 juni. Då hade redan Gustav II Adolf ryckt fram till Nybro (Johanneberg) med en svensk krigshär för att fienden inte skulle kunna komma längre in i landet. Danskarna hade dock i Gärdhem tillfångatagit två svenska ryttare och av dem fått uppgifter om den svenske kungens framryckning. Kung Kristian drog då till sig förstärkning för att uppta strid med Gustav II Adolf här i Grästorp. Danskarna tågade därför genom Norra Björke och Flo fram till Nybro natten mellan den 13 och 14 juni. Då danskarna var omkring 1 mil från bron hade det kommit meddelande om fiendens stryrka varpå den svenska kungen drog sig tillbaka med sina trupper till Kålltorp nära Skara, så när danskarna kom fram till fanns det inga svenskar vid Nybro. De danska trupperna slog dock läger här och härjade i bygden varvid bl.a. Ås kyrka brändes. Man drog sedan vidare mot Tun och slog läger på Såtenäs. Efter en framstöt mot Lidköping som dock var övergiven, återvände de till Såtenäs där de stannade i fyra dagar. Den 19 juni avtågade de över Larv och Alingsås till Gullberg igen.
  
  Det andra tillfället då danskarna var här var sommaren 1676. De slog läger vid Nybro och Brännebacka och stannade i fyra dygn. Vid detta tillfälle brändes Prästgården i Tengene ner. År 1672 började man föra mantalslängder. Där togs alla skatteskyldiga upp och man får veta namnen över Grästorpsbönderna. Det fanns 17 skatteskyldiga personer, men soldater samt de som var under 15 år eller över 63 år var befriade från skatt, varför man inte vet det exakta invånarantalet. Gårdsnamnen: Ambjörnsgården, Jon Jespersgården och Bengt Olofsgården dyker inte upp förrän 1707 i mantalslängden och 1708 i jordeboken. De är dock namngivna efter de som var ägare i dessa gårdar på 1690-talet. Byn genomgick storskifte 1795 och laga skifte 1833. Det senare skiftet innebar stora förändringar men för utvecklingen av Grästorp var dock järnvägens tillkomst år 1867 av större betydelse. I och med att det fanns järnväg, etablerade sig ett flertal spannmålshandlare i Grästorp som byggde stora magasin. Spannmålen fraktades sedan på järnvägsvagnar till Uddevalla varifrån det sedan skeppades ut. Det var den gyllene 'havrerushens' tid och då tjänades det pengar. Dels för att vi fick järnväg till Grästorp och dels för att det 1864 infördes näringsfrihet, så inflyttade det handelsidkare och hantverkare i ganska stort antal.
  
  Grästorp expanderade kraftigt i slutet av 1800-talet och man ville göra en utbrytning från Tengene kommun och bilda en självständig kommun med 'köpings fri och rättigheter'. 1 juni 1897 kom dåvarande landshövdingen Sjöcrona till Grästorp och man samlades i tingssalen i det gamla tingshuset som var festligt smyckad med kransar, grönt och fanor. Köpingen skulle enligt kommitterande förslag omfatta 1/2 mantal Ambjörnsgården och 7/8 mantal Jon Jespersgården med ett taxeringsvärde av 220.000 kr och en folkmängd av 483 personer. På framställd fråga om innevånarna ville bilda köping svarades enhälligt ja. Den 4 nov. 1898 satte kung Oscar II på Kristiania (Oslo) sitt namn under det nådiga brev som tillförsäkrade Grästorp heder, rang och värdighet till köping. Köpingsbildandet skedde dock inte förrän vid sekelskiftet och kom att bestå fram till 1952. Köpingsområdet blev dock inte detsamma som förslaget 1897. Från Tengene kommun avskiljdes hela Jon Jespergården och Bengt Olofsgården samt delar av Ambjörnsgården och dessutom byallmänningarna Marknadsplatsen ochTvättplatsen vid Nossan. 1926 införlivades ytterligare områden till köpingen, 1/2 mantal Ambjörnsgården och 11/32 mantal Stora Västölet, ett par allmänningar och några andra lägenheter. Köpingens areal mer än fördubblades och fick en yta av 227 ha.
  
  Den 24 nov. 1949 föreslog Kungliga Kammarkollegiet att Tengene, Trökörna, Hyringa, Längnum, Särestad, Håle, Täng, Bjärby, Flakeberg, Flo, Sal och Ås jämte Grästorps köping skulle bilda en storkommun. Kommunförslaget för Skaraborgs län behandlades i regeringens konselj den 23 mars 1950 och förslaget godkändes. Namnet för hela storkommunen blev Grästorp. Den första kommunalstämman med det nybildade Grästorps storkommun hölls söndagen den 23 april och fortsatte den 30 april 1950. Åren 1950 och 1951 verkade såväl köpingen som storkommunen jämsides. Genom ett dokument undertecknat av kung Oscar II blev Grästorpköping och genom ett brev undertecknad av hans sonson kung Gustav VI Adolf upphörde Grästorp att vara köping årsskiftet 1951/52. Fakta taget ur Leif Anderssons bok 'Grästorp - Ett västgötasamhälle under 300 år' (© Leif Andersson), samt ur Nationalencyklopedin.
  
  Som i många andra delar av Sverige har varje socken en kyrka och de flesta daterar långt tillbaka på 1800talet. Inmurad på baksidan av Ås kyrkas grund finns en runsten som har en inskription som är samma som på en runsten i Danmark. Även Flo, Ås, och Särestad har runstenar inmurade i grunden. Håle gamla kyrkogård kan stoltsera med två runstenar, varav den ena är rest av Håle, som förmodligen givit socknen dess namn. Lantbruksmuseet i Särestad har en unik samling av gamla jordbruksmaskiner och redskap. Bland annat finns här Sveriges enda bevarade 'fårekôja' - ett flyttbart fårhus som daterar tillbaka från 1700-talet. Ås kyrka kan nämnas i ett annat sammanhang, förutom det med runstenen. Kyrkan är faktiskt byggd på en gravhög från yngre järnåldern. Den är också en utav Sveriges få kyrkor där klocktornet står bredvid kyrkan.
  
  Holkkvarnen står på Marknadsberget, mitt emot Vårdcentralen, och är en ganska sällsynt syn. Holkkvarnen är en utav de få, som idag finns belägna utanför Skansen. Kvarnen flyttades till marknadsberget på 1920-talet av Åse och Vistes Hembygdsförening från Bransölet i Särestad. Kvarnen restaureserades 1950. Sidorna är gjorda av Adam Gustafsson. Eventuella foton är tagna av Håkan Enström, Filip Jansson och Adam Gustafsson. Fotona på Grästorps järnvägsstation och över Kungsgatan är tagna från boken 'Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Grästorps Kommun (Lars Bergström, Elisabeth Orebäck Krantz). Orginalen kommer från vykort.