Dela sidan på sociala medier

Kompostering

När du anlägger en kompost finns det en del saker du behöver tänka på. Här hittar du information om hur du gör en så bra kompost som möjligt.

Anläggningen

Om det är möjligt anlägg komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar. Den ska ligga i lä från vindar som annars riskerar att torka ut komposten. Om du väljer att köpa en behållare så ta i rejält, om du räknar med att behöva en på 500 liter, köp då en minst dubbelt så stor, för efter ett tag kommer du att upptäcka att den ändå är för liten för dina behov. Dessutom är det i en större behållare betydligt enklare att hålla värme och fuktighet på en för nedbrytningen gynnsam nivå.

Till permanentboendet bör man köpa två stycken behållare, framförallt om man ska kompostera latrin. Komposten behöver nämligen tid att "smälta" materialet utan att nytt material tillförs. Se till att det är en stabil konstruktion som tål hårda tag under många år.

Vid kompostering av hushålls- och trädgårdsavfall så skall botten vara öppen mot marken, endast avskiljd med ett nät som hindrar djur från att komma in men medger att mask, insekter och svamphyfer kan nå in i komposten.

Om man ska kompostera latrin så skall botten vara tät. Detta för att förhindra spridning näringsämnen och smittämnen till intilliggande ytvatten eller grundvattnet. En separerande toalett bör därför användas så att man inte får med så mycket vätska, det vill säga urinen.

Börja alltid med att lägga ett lager luftigt material i botten till exempel grenar, kvistar eller häckklipp, torv, fyll sen på med material från trädgården och köket efterhand som det finns tillgängligt.

Försök hela tiden lägga på en blandning av material så det inte blir enhetliga skikt av de olika ingredienserna. Animaliskt avfall från köket samt sjuka växtdelar och ogräs lägger du alltid i mitten av komposten och täcker noga så slipper du problem. Emellanåt strör du över ett par liter trädgårdsjord eller gammal kompost.

Kompostering av matavfall får endast göras efter anmälan till Miljö och hälsa.PDF

Grundförutsättningar som krävs

Syrerik miljö
Luft ska hela tiden kunna passera genom kompostbehållaren. Om syre inte kommer åt blir nedbrytningen anaerob, materialet börjar ruttna eller jäsa och sprider elak lukt. Rör om i kompostmassan och blanda ner material som har lite grövre struktur så att luft kommer in. Nedbrytningen blir effektivare om det finns maskar i kompostmassan som rör om och ser till att materialet luftas.

Lagom mycket fukt
Kompostmassan ska vara fuktig som en urkramad tvättsvamp, en fuktighetshalt på 50-60 procent. Är den för torr avstannar kompost-processen, är den för blöt kommer syre inte åt och nedbrytningen blir anaerob. Kompostering av hushållsavfall alstrar en hel del fukt, tillsätt därför alltid torrt strömaterial som absorberar överskottsfukt, och se till att lakvatten kan rinna ner i jorden eller tas hand om på annat sätt. Vattna massan om den är för torr.

Lagom mycket värme
Kompostprocessen skapar sin egen värme. Är massan innesluten i en isolerad behållare stiger värmen till uppåt 70°C. I en oisolerad behållare håller sig temperaturen på mellan 20–50°C. Som allra snabbast går den vid en temperatur mellan 40–55°C.

Sjunker temperaturen under 10°C avstannar komposteringen. Vintertid avstannar processen i många komposter men den kommer igång så snart värmen återvänder.

Rätt balanserad näring
Hushållsavfall är kväverikt, medan strömaterial är kolrikt. För att processen ska fungera bra ska förhållandet mellan kol och kväve vara omkring 30:1. Detta uppnås om man blandar ungefär två tredjedelar hushållsavfall med en tredjedel torrt strömaterial.

Om komposten avstannar under sommarhalvåret kan den vara för näringsfattig. Tillsätt mer näringsrikt material eller lite gödsel och rör om så kommer den igång.

Tänk på att vid alla former av kompostering går nedbrytningsprocessen snabbare om råmaterialet är finfördelat, dessutom tar materialet mindre plats i komposten. Löv, häckklipp och klenare kvistar finfördelar du enklast genom att köra över det ett par gånger med gräsklipparen. För grövre material i större mängder behövs det däremot någon form av kompostkvarn.

Tillsatser
En liten mängd trädgårdsjord eller ännu hellre gammal kompost bör alltid tillsättas för att skynda på processen. Undvik däremot de speciella kompostmedel som finns i handeln, det är bortkastade pengar eftersom allt som behövs för att sätta igång komposteringsprocessen finns i överflöd i naturen. Undvik också att tillsätta kalk eftersom det är lätt att överdosera och då försvinner det värdefulla kvävet ut i luften som ammoniak.

En viss mängd organiska gödselmedel (blodmjöl, urea med mera) kan eventuellt tillsättas om komposten innehåller mycket kolrikt material som torra löv, halm, sågspån och liknande. Men dessa medel är förhållandevis dyra och gör definitivt bättre nytta direkt i trädgårdslandet. Försök i stället balansera det kolrika materialet med en inblandning av färskt gräsklipp som är kväverikt och oftast finns tillgängligt i överflöd.

Organiskt avfall + syre + mikroorganismer = vatten + koldioxid + värme + mull

Att kompostera latrin

Kompostering av latrin ska ske i täckt och isolerad behållare som är tät mot marken och ventilerad på lämpligt sätt. Det ska också vara skadedjursäker, möss och fåglar ska inte komma åt kompostmassan.

Det är viktigt att kompostmassan har tillgång till syre för att nedbrytningsprocessen ska fungera. Tillsätt strö, torv, sågspån eller dylikt till kompostmassan. Även torrt gräs och torra löv kan blandas i för att få komposten luftigare. Tillsätt också gärna lite gammal kompost, eller jord, vilket innehåller de mikroorganismer som krävs för nedbrytningen. Detta snabbar upp processen. Under den varma årstiden bör släckt kalk eller kalkmjöl ofta tillföras för att förhindra att fluglarver utvecklas och dålig lukt uppstår.

Komposterat latrin ska förvaras i kompostbehållaren i minst sex månader, men helst ett år. Under komposteringstiden får inte ny latrin tillföras. Komposten ska bestå av mull innan materialet används som jordförbättringsmedel. Detta kan ta mellan 6–16 månader. Omhändertagandet ska ske på den egna tomten.

Behållaren ska placeras på ur miljösynpunkt lämplig plats och på betryggande avstånd från vattentäkt och från angränsande fastighet, och om möjligt skyddad för insyn. Med många toaletter medföljer latrintunnor som går att kompostera i. Det finns färdiga behållare för latrinkompost att köpa eller kan så man bygga en själv.

Har man en kompost för hushållsavfall kan man även kompostera latrinet i denna. Placera latrinet i mitten av komposten och se till att det övertäcks ordentligt.

Det bästa är om man separerar urinen från det fasta. Har man ett traditionellt utedass kan detta enkelt göras med en enkel insatts. Annars finns det separerande torr toaletter på marknaden. Urinen avleds då till en dunk eller tank. På så vis torkar den fast latrinet mycket snabbare och man undviker den dåliga lukten och det blir trevligare och enklare att hantera. När latrinet sedan ska komposteras kan man dock behöva bevattna den en aning.

Tid för förmultning

När behållaren är full eller den öppna komposten har fått den storlek du vill ha kan den ligga ifred ett par månader. Det tar nu allt från tre månader till två år innan komposten är färdig, allt beroende på vilken typ av avfall som ingår, förhållandena under processen och framförallt temperaturen.

Allt du behöver göra är att någon gång då och då kontrollera fuktigheten. Genom att vända komposten någon gång emellanåt påskyndar du processen, även om det inte är nödvändigt.

Rent generellt kan man säga att ju oftare du vänder komposten desto fortare blir den färdig, men det är ett tungt arbete och absolut inte nödvändigt om du har tid att vänta på din mylla. Den färdiga mullen ska se ut och lukta som jord. I kompostprocessen minskar avfallet i volym och vikt när koldioxid, vatten och värme avgår från materialet. Den färdiga mullen utgör ca 20 procent av den ursprungliga volymen.

De fyra viktigaste punkterna för ett lyckat resultat

  • Ett blandat finfördelat material med ett väl avvägt kol/kväve förhållande
  • En fuktighet på 50-60 procent
  • God syretillförsel
  • En temperatur på 40-55 grader

Även om du inte kan uppfylla dessa fyra punkter till 100 procent behöver du inte vara orolig. Det är så vist ordnat i naturen att även om du gör allting fel så är kompostering ingenting man direkt kan misslyckas med. Ditt organiska avfall blir under alla förhållanden alltid till den finaste mylla även om det kanske tar lite längre tid.

En välskött kompost känner du alltså igen om:

  • Det stiger vattenånga från massan och den utvecklar värme
  • Det finns gott om olika larver, småkryp och maskar och inte bara mängder med fluglarver och flugor
  • Det inte luktar illa

Problem som kan uppstå

Vissa problem kan uppstå. Här hittar du de vanligaste problemen och hur du löser dem.

Flugor
Täck kompostmaterialet antingen med ett flytande frigolitlock eller med strömaterial och försök att hålla rent på lock och väggar. Flugor gillar nämligen att lägga ägg i kväverikt matavfall men inte i kolrikt strömaterial. Rör gärna om i komposten så att ytskiktet blandas med det övriga materialet.

Materialet bryts inte ned
Antingen är komposten för torr eller så har du haft i för mycket strömaterial (kolriktmaterial såsom sågspån). Testa och krama lite kompostmaterial i handen och se om du får ut något vatten mellan fingrarna, om inte, så strila försiktigt på vatten i komposten.

Har du haft i för mycket strömaterial så kan du hälla i lite gödsel, annars så avhjälper du det med tiden genom att bara hälla i matavfall och inte något strömaterial.

Myror
Trivs myror i komposten är den för torr. Strila försiktigt på lite vatten och rör om.

Lukt
Troligen är kompostmaterialet för blött och för dåligt luftat. Lägg i mer sågspån eller annat sugande kolrikt material (till exempel sönderrivna äggkartonger) och gräv runt i komposten alternativt använd luftningsstav.

Vad går att kompostera?

Aska
Träaska från vedpanna, braskamin och öppen spis, men inte i för stora mängder, högst två deciliter per 100 liter kompost. Strö ut askan på gräsmattan istället, där gör den bättre nytta där den motverkar försurning och mossbildning. Undvik kol-, koks- och cigarettaska.

Bark
Alla typer av finfördelad bark kan läggas i komposten, bryts sakta ner på grund av sitt stora kolinnehåll och bör därför blandas med till exempel gräsklipp.

Barr
Alla typer av barr kan läggas i komposten, men speciellt granbarr i stora mängder kan vara farligt för vissa växter.

Ben
Ben kan läggas i komposten men bryts ner mycket långsamt. Mindre ben från till exempel fågel kan köras i kompostkvarn, medan grövre ben får krossas för hand.

Fjäder
Fjäder innehåller en hel del kväve och passar därför bra i komposten.

Frukt
Frukt och bär går bra att lägga i komposten, dock måste skal från apelsiner, citroner och liknande finfördelas för att brytas ner inom rimlig tid.

Grenar och kvistar
Finfördelade grenar och kvistar blandat med till exempel gräsklipp passar utmärkt i komposten. Använd kompostkvarn, eller om du har gott om plats lägg grenarna i en hög att torka över en säsong, sen kan man mer eller mindre smula sönder dem för hand.

Grillkol
Krossad grillkol kan man i begränsad omfattning lägga i komposten, men eftersom den praktiskt taget aldrig bryts ner så tillför den ingenting.

Gräsklipp
Måste blandas väl med ett mer kolrikt material. Använd hellre gräsklippet som ytkompost i trädgårdslandet där det gör bättre nytta.

Grästorv
Grästorvor från till exempel gräsmattans kantskärning är perfekt att lägga i komposten om du skakar av den mesta jorden så det inte blir för kompakt.

Häckklipp
Lämpligt som underlag för komposten. Finfördelat går det bra att blanda med annat material i komposten om det inte är i för stora mängder.

Hö och halm
Måste blandas med ett kväverikt material, till exempel färskt gräsklipp eller stallgödsel.

Jord
Lite trädgårdsjord gör underverk i komposten.

Kattsand och avfall från andra husdjur
Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över.

Kottar
Bryts ner sakta men luftar bra i komposten.

Köksavfall
Kväverikt och bland det bästa man kan lägga i komposten.

Latrin
Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. OBS! Det krävs en anmälan till Miljö- och hälsoskyddsnämnden för att kompostera latrin.PDF

Löv
Löv läggs i komposten så färska som möjligt. Gamla löv bör helst finhackas och blandas med något kväverikare material.

Ogräs
Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över.

Papper
Hushållspapper, oblekta servetter, papperspåsar, äggkartonger och andra liknande förpackningar kan man lägga i komposten.

Sjögräs och tång
Sjögräs och tång från stranden innehåller mycket kväve och blandas lämpligen med torra löv eller sågspån. Tänk på att det stora innehållet av natrium kan vara skadligt för vissa växter.

Snäckskal
Krossade eller malda, men inte i några större mängder.

Stallgödsel
Stallgödsel gör underverk i komposten. Blanda med torra löv, halm, sågspån eller annat kolrikt material.

Stenmjöl
Stenmjöl innehåller mycket kisel och dessutom en mängd andra viktiga mineralämnen som bryts ner av bakterier. En mindre mängd stenmjöl kan därför utan problem läggas i komposten.

Sågspån
Sågspån går utmärkt att lägga i komposten, men blanda väl med annat material. Om du sågar upp ved med motorsåg tänk då på att sågspånet alltid innehåller en liten mängd kedjeolja och inte är lämpligt att lägga i komposten. Om du inte redan har gjort det så byt till biologiskt nedbrytbar kedjeolja.

Tidningar
Dagstidningar rivna i strimlor eller hopknycklade, blandat med gräsklipp eller köksavfall, men aldrig i några större mängder.

Torv
Går bra att blanda i komposten i mindre mängder men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet.

Urin
Går bra att blanda i komposten men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet eller som gödning till gräsmattan.

Vass
Vass är rik på näring och finfördelad passar den därför bra i komposten.

Undvik att blanda detta i komposten

Kalk
Det är en vanlig missuppfattning att man bör kalka komposten, men det är helt fel, och gör i regel mer skada än nytta eftersom för komposten värdefullt kväve avgår till luften som ammoniak.

Handelsgödsel
Bör av miljöskäl undvikas.

Kompostmedel
En onödig utgift och gör dessutom ingen större nytta.

Fett
Till exempel smör och matolja i större mängder bör undvikas. Svårnedbrytbart.

Salt
Kan i större mängder vara skadligt.

Tobaksaska och cigarettfimpar
Innehåller tungmetaller och för växterna skadliga ämnen. (Det tar runt 5 år för cigarettfiltret att brytas ned.)

Dammsugarpåsar
Innehåller mycket tungmetaller.

Oorganiska material
Till exempel sand, sten, lera, gyttja, glas, plåt, plast med mera ska inte läggas i komposten. Detta är material som inte bryts ned.