Husets uppvärmning

Det finns en mängd varianter på uppvärmningssystem till ditt hus. Här får du tips på hur du kan tänka kring detta.

En vanlig fråga är vad som är bäst, men det finns det inget enkelt svar på. Vad som är lämpligt beror på vilka förutsättningar som gäller för det specifika fallet, exempelvis: ett äldre hus ställer andra krav än ett nytt, vad av det existerande värmesystemet är bra, hur stor budget finns för förändringar, finns det tillgång till gratis ved, och så vidare.

Vissa förändringar du gör i huset, som att byta värmepanna, kan innebära att du behöver ha tillstånd från kommunen.

Läs mer om bygglov och tillstånd här

Utgå från det som finns idag

När man tittar på hur värmesystemet kan göras mer effektivt, och därmed billigare i drift och miljövänligare, måste man utgå ifrån det existerande värmesystemets utformning och husets förutsättningar i övrigt.

Att byta från en uppvärmningsprincip till en annan innebär inte bara en investering, och därefter lägre driftskostnader. Då uppvärmning och ventilation hör ihop med varandra, komplicerar det bilden ytterligare. Ogenomtänkta förändringar kan tyvärr efter en tid resultera i tråkigheter som man kanske inte hade en aning om.

Vi skall här gå igenom de vanligaste fallen, och diskutera dess för och nackdelar, samt risker:

Värma huset med eldstad
Att tänka på om du slutar elda
Allmänt om värmepumpar
Olika typer av värmepumpar

Värma huset med eldstad

Under lång tid var oljeeldning vanlig, men numer är det på stadig tillbakagång – främst beroende på att det är en dyr uppvärmningsform. De som värmer sina bostäder med en eldstad är idag ofta vedeldning eller pelletseldning. Ur miljösynpunkt är en pelletsanläggning eller en välskött vedeldning riktigt bra, då båda använder en förnyelsebar energikälla. Priset per kWh värme är behagligt lågt, men båda är förknippade med egen arbetsinsats.

Tyvärr kan en vedeldning utföras på många olämpliga sätt. Attelda med sur ved är ineffektiv och förorsakar ohälsosamma utsläpp. Det är mycketolämpligt att ha en vedpanna utan ackumulatortankar, och istället strypapannan, då förbränningen blir dålig och skorstenen full med sot och tjära.

Pelletseldning kan göras väldigt effektiv, bekväm och miljövänlig, genom att satsa på en effektiv pelletspanna och köpa pelletsen ibulk (fylla pelletsförrådet direkt från lastbilen).

Att tänka på om du slutar elda

Detta gäller oberoende om du eldade med olje-, ved-,pellets- eller kombipannor. Gemensamt för dem är att de är gynnsamma för husetsklimat, genom att:

• Läcker värme till pannrummet
• Suger i sig en massa förbränningsluft
• Håller skorstenen varm
  

Värma pannrummet och närliggande rum

Den värme som pannan läcker, är ofta den enda uppvärmning som finns i pannrummet. Detta kan ställa till med problem, speciellt när pannrummet är i källaren. Försämrad eller utebliven uppvärmning, i kombination med att kall luft sjunker, gör det kallt i källaren om pannan tas bort eller inte längre används. Denna kyla kan i sig ge upphov till fuktproblem, speciellt sommartid. Under sommaren är uteluften varm, och innehåller mycket fukt. När den kyls (exempelvis i en kall källare) ökar dess fukthalt och fuktproblem kan uppstå.

Hålla grunden torr

Äldre hus med kryp- eller torpargrund kan vara beroende av en varm murstock för att hålla torrt i grunden. När eldningen upphör, blir det kallare under huset, vilket gör att den relativa fuktigheten ökar. Dessutom försvinner den fuktbortdrivande effekt som murstocken hade. Tillsammans gör det att huset som klarat sig problemfritt i kanske 100 år börjar få fuktproblem med mögel och röta.

Bidra till husets ventilation

Den luft som går åt till förbränningen i pannan, tas ofta direkt från utrymmet där pannan står, och bidrar därigenom till luftomsättningen där. Fukt, som kommer från golv och källarväggar, vädras ut. Utan denna luftomsättning blir det troligen unket, och risk för fuktskador.

Uppvärmningen av skorstenen bidrar också indirekt till hela husets ventilation. Den värme som läcker från skorstenens ”eldnings-”pipan bidrar till att skapa ett sug i de andra piporna, så ingen eldning – inget sug.Utöver det finns det risk för frostsprängning av skorstenen, om regn och fukt inte drivs ut, utan fryser till vintern.

Så, ska du sluta elda behöver du åtminstone: Sätta in ett element där pannan var, sörja för ventilationen i källaren, se över självdragsventilation och skydda skorstenen.

Allmänt om värmepumpar

Hur kan värmepumpen ge mer värme än den förbrukar el Innan vi sjunger värmepumpans lovsång, kan det vara bra med en djupdykning i fysiken bakom det hela. Och, om du tycker detta är svårt – du är inte ensam.

• Energi är oförstörbart, och omvänt, kan inte heller skapas ur intet (termodynamikens första huvudsats). Då borde inte en värmepump kunna ge mer energi än man stoppar in i den – mer om det om ett tag!
• Entropin (oordningen) i universum ökar, vilket för att spontana processer alltid bara går i en riktning (termodynamikens andra huvudsats). Värmen i huset läcker ut av sig själv, till omgivningen, inte tvärt om.
• Då energin inte förstörs (enligt första huvudsatsen), men det ändå är något som förstörs (enligt andra huvudsatsen), behöver vi förstå vad det är som förstörs. Vi kallar det exergi, energikvalitet.
• Det vi gör i en värmepump, är att vi flyttar värmeenergi från utsida till insidan (och därmed ökar dess exergi), med en eldriven kompressor, som i sin tur förbrukar exergi. Totalt sett förbrukar vi förstås exergi – det gör vi ju alltid. Men hur ser förhållandet ut mellan exergin före och efter? Vi stoppar in 1 del elektrisk energi, vilken har kvalitetsfaktorn 1, och får ut maximalt 5 delar lågtemperaturenergi (värme) med en exergi med cirka 0,1.
• Är då detta bra eller dåligt? Jämför med ett el-element, där vi förstört exergin på samma sätt, men bara fått ut lika mycket värme som tillförd el, är det förstås bra. Samtidigt så måste vi vara medvetna om att om elen har producerats i ett värmebaserat elverk (kol eller kärnkraft) så har det där behövt tillföras cirka 3 gånger så mycket (högtemperatur-)värme som det blir el.
  Kontentan av detta är att visst är värmepumpar jättebra om de ersätter direktverkande el. Men om de ersätter eldning av förnyelsebar energi är det inte alls givet att det är bättre.

Skapa bra förutsättningar för värmepumpar

För att få så bra värmefaktor som möjligt bör man se till helheten vad det gäller uppvärmning, dvs. se över både den tänkta värmekällan och husets isolering/värmesystem.

Värmefaktorn/verkningsgraden (COP) på en värmepump anger hur många gånger mer värme du får jämfört med den tillförda mängden elenergi. Dessangivna värde gäller vid vissa förutsättningar. Tyvärr har man aldrig likadanaförutsättningar under hela året. Värmepumpens värmefaktor sjunker betydligt närden måste jobba hårdare – dvs. när sidan den hämtar värme ifrån är kallare,respektive när sidan dit värme ska är varmare. För värmepumpar som hämtarvärmen från uteluften drabbas av bägge dessa faktorer. Berg- ellerjordvärmeanläggningens slipper beroendet av kall värmekälla, och får därför baraen faktor som sänker dess verkningsgrad.

Ett hus med vattenburen värme kan vara konstruerat som ett hög-eller lågtemperatursystem. Skillnaden mellan dessa är vilken temperatur somradiatorvattnet behöver ha för att hålla husets värme, speciellt vid de kallastedagarna. Ett högtemperatursystem har hög temperatur på radiatorerna och klarassig därför med mindre radiatorer. Lågtemperatursystemen kom kring 1980 och ärbättre förberedda för värmepumpar, då värmepumpar ju är effektivast när denlämnar låga temperaturer.

Om man har ett högtemperatursystem och vill koppla in envärmepump är åtgärdeninte att byta till större radiatorer. Iställetskall man se över klimatskalet. Med bättre isolering behövs mindre värmeeffekt,vilket resulterar i lägre maxtemperatur – man har fått ett lågtemperatursystem.

Välj rätt storlek på anläggningen

Att välja en så stor värmepump så att den själv täcker husetsvärmeförbrukning alla årets 365 dagar, utan att elpatronen alls behöver stötta,är oftast oklokt. En berg- eller jordvärmepumpbör dimensioneras för ca 90 procents av husets energibehov. Det kan verkamotigt att använda elpatronen men det är faktiskt klokt! En för stor värmepumpkostar förstås mer i inköp, och behövs det ett djupare borrhål så kostar detockså extra. En något mindre värmepumpkommer gå mer jämnare under året vilket sliter mindre på den.

Olika typer av värmepumpar

Installera luft – luftvärmepump

• En luft-luftvärmepump utmärker sig genom låginstallationskostnad och att inte vara beroende av ett vattenburet värmesystem.Det är ett bra sätt, att för en ringa kostnad, minska elförbrukningen för ett eluppvärmt hus.
• Huset bör ha en öppen planlösning för att värmepumpen skall komma till sin rätt. Värmen sprids genom luftcirkulation med hjälp av den fläkt som inomhusdelen har. Är planlösningen ej öppen ”stängs värmen in”.
• Då värmepumpen endast värmer huset behövs ett annat system för tappvarmvatten.
• Eftersom värmepumpen hämtar värmen från uteluften fungerar den sämre under den kallaste årstiden, dvs den ger sämst med värme när den behövs bäst.
• Sammanfattningsvis är luft-luftvärmepumpen ett bekvämt och hyfsat bra alternativ, speciellt när vattenburen värmeanläggning saknas.

Installera luft– vattenvärmepump

• En luft – vattenvärmepump levererar, som namnet anger, sinvärme till vatten, primärt till vattenburet värmesystem. Genom att användabefintligt vattenburet värmesystem kan den värma hela huset (inte bara enstakarum). Säkerställ att huset har ett lågtemperatursystem, se ovan. Värmepumpen kanockså ge tappvarmvatten men i begränsad mängd.
• En luft – vattenvärmepump kan ses som ett mellanting mellan den billigare (men mer begränsade) luft – luftvärmepumpen, och den effektivare(men dyrare) berg/jord-värmepumpen. Även här gäller att eftersom värmepumpen hämtar värmen från uteluften fungerar den sämre under den kallaste årstiden,dvs. den ger sämst med värme när den behövs bäst.
• Jämfört med en bergvärmeanläggning har den lägre investeringskostnad, men som sagt sämre värmefaktor.

Installera jord/berg – vattenvärmepump

• Jord- och bergvärmeanläggningar har den stora fördelen att dess värmefaktor inte är beroende av utetemperaturen, och att de ofta har större effekt. Nackdelen är den höga investeringskostnaden. Kan investeringskostnaden bäras av en stor besparing, för att husets värmebehov är stort, blir den ekonomiska kalkylen förstås bättre. Men, som alltid, överväg energisparåtgärder innan anläggningen projekteras och byggs!
• Anläggningen skall arbeta ihop med ett (lågtemperatur-)vattenburet värmesystem. Den kan också ge tappvarmvatten men i begränsad mängd.
• Även om mycket värme kan tas ut, är den uttagna värmemängden begränsad. Tar man ut för mycket värme ur en jordvärmeanläggning fryser marken med problem som följd. Även en bergvärmeanläggning kan efter några års drift drabbas av nedkylt berg och sämre verkningsgrad – även om det förstås inte alls är lika drastiskt som en luft – luftvärmepump.