Solenergi

Är du nyfiken på hur solenergi fungerar och hur du kan använda det i ditt hus? Här hittar du mer information.

Solenergi har mycket stor potential globalt sett, då den energi som når jorden är i storleksordningen 10 000 gånger större än vad mänskligheten idag konsumerar.

Då det finns teknik att få energi ur solstrålningen, och solen kommer lysa några miljarder år till, borde det inte finnas någon oro för vår energiförsörjning!

Det finns två typer av solenergianläggningar, solvärme respektive solel. I normalfallet krävs det inga tillstånd för någon av dem. Det är dock under förutsättning att de integreras i hustaket eller husfasaden, eller så de inte stör någon annan. Om de exempelvis placeras uppvinklade på ett platt tak krävs bygglov.

Solvärme

En solvärmeanläggning består av solfångare i vilka vatten värms upp, vilket i sin tur värmer upp tappvarmvatten till den egna förbrukningen. Kan den kombineras med en biobränsleeldad värmepanna blir värmen nästan helt förnyelsebar, och ekonomin blir god.

Det har funnits bidrag till solvärmeanläggningar, men de är borttagna.

Solel

En solelsanläggning består av solpaneler, med solceller, vilka gör el av solljuset. Förutom i exempelvis båtar, husvagnar och sommartorp, omformas strömmen från solpanelerna till vanlig 230 V, och kopplas ihop med elnätet (inkopplas med hjälp av behörig elektriker).

Ekonomin påverkas dels av investeringskostnaden och driftsintäkter.

Det finns ett investeringsstöd på 20 procent av anläggningskostnaden, alternativt ett rotavdrag på 15 procent av anläggningskostnaden. Läs mer om anläggningsbidrag här.

Driftsekonomin beror på hur mycket av den producerade solelen som kommer förbrukas i huset i samma sekund som den produceras. Den egenproducerade elen gör att man då slipper köpa in den, förenklat uttryckt som att ”elmätaren står stilla”.

Vid de tillfällen som huset producerar mer el än vad det konsumerar, levereras den ut på elnätet. Ersättningen för det är lite komplicerad att räkna ut, då det finns flera beståndsdelar.

Den största och enklaste ersättningen är den skattereduktion som staten bidrar med. Den är på cirka 60 öre per kWh, och ska inte vara komplicerad att få.

Övriga ersättningar är både mindre, och besvärligare att få. Elbolaget betalar en nätnytta på några öre/kWh. Det går också att få betalt för själva elen och att sälja elcertifikat, men då behöver avtal tecknas med någon köpare av dessa. För speciellt mindre anläggningar, är det i många fall tveksamt om det är värt besväret att göra det.