Dela sidan på sociala medier

Vanliga frågor om integration

Otroligt många människor är på flykt i världen just nu. Grästorps kommun jobbar hårt för att kunna dra sitt strå till stacken.

Det används många olika typer av uttryck och begrepp när man pratar om flyktingmottagandet. Här förklaras några.

Vad är asyl?

Asyl betyder egentligen rätt till skydd. Reglerna för vilka som har rätt till skydd (asyl) i Sverige finns i den svenska utlänningslagen. Både FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen) och EU:s regelverk är inarbetade i den svenska lagstiftningen.

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt konventionen.
En person räknas som flykting enligt Genèvekonventionen om den har skäl att vara rädd för förföljelse i sitt hemland på grund av:

  • sin ras
  • sin nationalitet
  • sin religiösa eller politiska uppfattning
  • sitt kön eller sin sexuella läggning
  • att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp

Enligt svensk lag har även andra än de som räknas som flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention rätt till skydd, och kan därför få uppehållstillstånd i Sverige.

Till exempel personer som riskerar att straffas med döden eller utsättas för tortyr i sitt hemland, personer som behöver skydd på grund av svåra motsättningar i hemlandet, eller personer som behöver skydd på grund av inre eller yttre väpnad konflikt i hemlandet.

Vad finns det för undantag?

Personer kan beviljas uppehållstillstånd trots att de inte har skyddsbehov. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd.

Kraven för att få uppehållstillstånd på de här grunderna är högt ställda och beviljas endast i undantagssituationer.

När det gäller barn behöver omständigheterna inte vara av samma allvar och tyngd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

Varifrån kommer de asylsökande?

Här kan du se aktuell statistik från Migrationsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Asylboende i Grästorp kommun, vad innebär det?

Migrationsverket hyr lägenheter i Grästorp som används som asylboenden.

Vem ansvarar för vad?

Entreprenören ansvarar för den löpande verksamheten på asylboendet, Migrationsverket ansvarar för asylutredning och dagersättning för de som bor på anläggningen.
Kommunen har ansvar för att erbjuda förskola och skolundervisning för asylsökande barn.

Precis som för alla andra som vistas inom kommunen har man ansvar för att människor inte far illa. Framförallt är det individ- och familjeomsorgen som kan beröras, till exempel om barn far illa.

Ofta handlar det om människor som utsatts för svåra upplevelser i hemlandet och som lever under stora påfrestningar. Däremot har inte asylsökande rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen.

Hur kan jag hjälpa till?

Grästorps kommun är i stort behov av familjehem och faddrar till ensamkommande flyktingbarn. Dessutom behöves gode män genom överförmyndaren, för att hjälpa de ensamkommande barnen med myndighetskontakter och annat. Det finns goda möjligheter att engagera sig för den som vill!

Angående familjehem, kontakta 1:e socialsekreterare Pia Gidensmed, 0514–581 56, pia.gidensmed@grastorp.se

Angående fadderverksamhet, kontakta Göran Olsson, Röda korset, 0514-10658 eller mobil 070-67 10658, olsson.grastorp@telia.com

Angående gode män, kontakta Inger Alteryd, överförmyndare, 0510–77 18 42, inger.alteryd@lidkoping.se

Vad kostar flyktingmottagandet kommunen?

Migrationsverket ersätter kommunerna för de boenden som kommunerna ordnar. Eftersom Grästorps kommun till största delen har kunnat ordna egna boenden, istället för att köpa in platser, blir det ingen belastning för kommunens ekonomi.

Hur stor ersättning får de asylsökande?

Dagersättningen är olika stor beroende på om man bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.

Här kan du läsa exakt hur stor ersättningen härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Migrationsverket ordnar bankkort till den som beviljas ersättning och där sätts pengarna in.

Hur fungerar asylprocessen?

När en person söker asyl i Sverige har personen möjlighet att själv ordna en plats att bo på under asylprocessen eller bo på en av Migrationsverket anvisad plats. Under asyltiden får de asylsökande en dagersättning från Migrationsverket, om än väldigt begränsad, som ska täcka kostnader för hygienartiklar, mediciner och fritidsaktiviteter m.m. Under vissa omständigheter kan den även sättas ner.

Under asylprocessen utreder Migrationsverket om personen uppfyller kraven för att få asyl. Det är oftast upp till den asylsökande att bevisa varför det föreligger tillräckliga skäl för att beviljas asyl. Processen är krävande och omtumlande och ställer höga krav på den enskilde.

Hur lång tid tar asylprocessen?

Migrationsverkets målsättning är att handläggningstiden ska vara 3 månader. På grund av ett ökat tryck är det nu inte ovanligt att det snarare rör sig om över 6 månader eller mer.

Mer information om hur asylprocessen går tilllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad händer om den asylsökande får avslag?

En asylsökande som får avslag på sin asylansökan har möjlighet att överklaga beslutet inom systemet för migrationsdomstolarna. Det är först när ett beslut vunnit laga kraft som verkställigheten av en eventuell utvisning kan påbörjas.

En process där ett beslut överklagas till migrationsdomstolen och sedan migrationsdomstolen kan ta omkring 14 månader. Under den tiden ses personen fortfarande som asylsökande i systemet.

Migrationsverket ansvarar sedan för att personen utvisas.

Läs mer om vad som händer vid avslag av en asylansökanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad händer för dem som beviljats asyl?

De personer som beviljas asyl ska sedan påbörja sin etablering i Sverige. Det sker genom att personen eller familjen får en anvisad plats i en kommun genom Arbetsförmedlingen. Idag är det dock brist på lediga platser i kommunerna vilket innebär att personerna ofta får spendera en tid på asylboendena även efter att de beviljats uppehållstillstånd. Men personerna har även möjlighet att själva hitta ett boende i en kommun och sedan påbörja sina etableringsinsatser i den kommunen.

Källa: Migrationsverket