Dela sidan på sociala medier

Visselblåsning - en anmälningskanal för missförhållanden

Visselblåsarfunktion är en anmälningskanal som syftar till att medarbetare och andra som har en arbetsrelaterad relation till kommunen ska kunna anmäla allvarliga missförhållanden, och känna sig trygga med att anmälningarna tas emot och hanteras på ett korrekt sätt.

Vad är visselblåsning?

Visselblåsarfunktionen har införts med stöd av Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden Länk till annan webbplats., den så kallade visselblåsarlagen. Visselblåsarlagen innehåller ett förstärkt skydd för den som rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Skyddet innebär bl.a. att man inte får utsättas för repressalier eller hindras från att rapportera.

Visselblåsarfunktion är en anmälningskanal som syftar till att medarbetare och andra som har en arbetsrelaterad relation till kommunen, ska kunna anmäla allvarliga missförhållanden och känna sig trygga med att anmälningarna tas emot och hanteras på ett korrekt sätt.

Vem kan visselblåsa?

  • Arbetssökande och arbetstagare
  • Volontärarbetare (och sökande)
  • Praktikant (och sökande)
  • Annan person som utför arbete under verksamhetsutövarens kontroll och ledning (t.ex. konsult)
  • Egen företagare som söker eller utför uppdrag
  • Personer i ett företags styrelse (motsvarande)
  • Aktieägare som är verksamma i bolaget
  • Personer som har tillhört någon av kategorierna ovan

Enligt lagstiftningen omfattas alltså inte en förtroendevald av skyddet.

Anmälningskanaler är:

  • Personligt besök på Kommunens hus, Jon Jespersgatan 28, Grästorp
  • Via brev märkt Grästorps kommun, visselblås, kansliavdelningen, 467 80 Grästorp
  • Via telefon till kanslichef, 0514-580 24

Handläggningen i Grästorps kommun tillåter inte anonyma anmälningar.

När kan jag visselblåsa?

Visselblåsarfunktionen kan användas för att anmäla oegentligheter eller misstanke om missförhållanden som strider mot EU-rätt eller svensk rätt samt andra missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Det kan exempelvis handla om:

  • muta
  • bedrägeri
  • stöld
  • situation där någon får privat vinning eller fördel på grund av sin tjänsteställning eller att dess närstående gynnas på något sätt.
  • lagbrott
  • systematiska tjänstefel
  • avvikelser som rör exempelvis personuppgifter
  • Avvikelser som rör miljöskydd

När ska visselblåsning inte användas?

Funktionen är inte till för mer allmänna synpunkter på exempelvis ledarskap, arbetsmiljö eller verksamhetsplanering med mera. Den är inte heller till för att rapportera sådant som rör egna arbetsförhållanden, som personliga konflikter eller lönesättning. Om det inte känns rätt att prata med chef eller chefens chef kan man istället vända sig direkt till sin HR-funktion eller någon facklig företrädare med sitt ärende. Felanmälningar och klagomålshantering hanteras också precis som tidigare.

Funktionen får inte användas för att rapportera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen.

Det här händer när du visselblåser

Visselblåsningar rapporteras via en tjänst som tillhandahålls av extern leverantör. Leverantören gör en initial bedömning av det som har rapporterats in. Av bedömningen framgår om ärendet uppfyller lagens krav för att vara ett visselblåsarärende. Om ärendet inte uppfyller dessa krav hänvisas rapportören till ordinarie kanaler såsom närmaste chef, utvecklingschef (HR-chef) eller relevant tillsynsmyndighet. Den externa hanteringen inklusive tillhörande IT-system säkerställer att en visselblåsning handläggs i enlighet med offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser.

Om ärendet uppfyller kraven enligt lagen överlämnas ärendet till kommunens interna utredningsgrupp

Den interna utredningsgruppen, dvs de med lagens uttryck oberoende och självständiga personer eller enheter som är behöriga i enlighet med 5 kap 5 § lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, består av kanslichef, utvecklingschef och kommunjurist. Vid behov beslutar gruppen om att konsultera ytterligare kompetenser per ärende, exempelvis ekonomifunktion.

Vem får veta att jag har visselblåst? Skyddas jag av denna lag?

I visselblåsarlagen ingår bland annat en trygghet för visselblåsare. Ansvarsfrihet, meddelarfrihet, anonymitet, efterforskningsförbud och skydd som sanktioner och repressalier är dem som gäller visselblåsare (en förklaring av dessa begrepp finns i slutet på denna sida).

I din anmäla skyddas din identitet av sekretess. Sekretessen innebär att uppgifter som avslöjar din identitet aldrig kommer att lämnas ut som allmän handling (enligt 32 kap. 3 b § Offentlighet- och Sekretesslagen). Sekretess gäller också för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den rapporterande personen, om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs (17 kap 3 b § Offentlighet- och Sekretesslagen).

Du kan få lämna information som egentligen omfattas av tystnadsplikt om du har skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen är nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet. Man får däremot inte bryta mot så kallad kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.

Som utgångspunkt är det bara utvecklingschef och kanslichef (eventuellt kommunjurist) som har tillgång till de uppgifter du rapporterar. För att det som rapporteras ska kunna utredas och åtgärdas kan dock uppgifter lämnas vidare inom kommunen eller till andra myndigheter. Det innebär att din och andra personers identitet kan avslöjas för exempelvis polisen, om det behövs för att utreda ett brott. Det är bara uppgifter som är absolut nödvändiga för att kunna vidta åtgärder som får lämnas vidare.

Sekretessen gäller inte om du rapporterar avsiktligt osant eller gör dig skyldig till brott genom visselblåsningen.

Gäller meddelarfriheten?

Visselblåsarlagen påverkar inte din rätt att använda din meddelarfrihet enligt grundlagen.
Meddelarfriheten innebär att varje medborgare har rätt att lämna uppgifter om vad som helst till den som direkt kan offentliggöra uppgifterna i media, till exempel författare och journalister.

Meddelarfriheten gäller även för tjänstemän inom kommunen och de kommunala bolagen, om de vill lämna uppgifter som de fått i sitt arbete. Meddelarfriheten kombineras med skydd för anonymiteten och ett förbud mot att efterforska uppgiftslämnaren.

Inskränkningar i meddelarfriheten hittar du i slutet av varje kapitel i offentlighets- och sekretesslagen Länk till annan webbplats..

Alternativ rapportering via externa kanaler hos behöriga myndigheter

Förutom att larma via Grästorps kommuns egen rapporteringskanal kan du välja att slå larm via en statlig myndighet som utsetts av regeringen. Dessa myndigheter kallas för externa rapporteringskanaler. Olika myndigheter ansvarar för olika ansvarsområden och ska tillgängliggöra egna rapporteringskanaler för detta ändamål. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden.

De myndigheter som utsetts av regeringen är:

  • Arbetsmiljöverket
  • Boverket
  • Elsäkerhetsverket
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Fastighetsmäklarinspektionen
  • Finansinspektionen
  • Folkhälsomyndigheten
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Integritetsskyddsmyndigheten
  • Inspektionen för strategiska produkter
  • Inspektionen för vård och omsorg
  • Kemikalieinspektionen
  • Konsumentverket
  • Konkurrensverket
  • Livsmedelsverket
  • Läkemedelsverket
  • Länsstyrelserna
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
  • Naturvårdsverket
  • Post- och telestyrelsen
  • Regeringskansliet
  • Revisorsinspektionen
  • Skatteverket
  • Skogsstyrelsen
  • Spelinspektionen
  • Statens energimyndighet
  • Statens jordbruksverk
  • Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
  • Strålsäkerhetsyndigheten
  • Transportstyrelsen