Dela sidan på sociala medier

Klimat och hållbarhet

Vad gör Grästorps kommun för klimatet - och hur kan du som medborgare leva mer hållbart i Grästorps kommun? Här har vi samlat information du kan ha hjälp av.

Satsning på cykelvägar


Det ska bli enklare och tryggare att cykla i Grästorps kommun! Både inom tätorten och mellan kommunens byar och centralorten. Hör samhällsplanerare Erica Olson berätta mer om satsningen på cykelvägar i filmen nedan.

Återvinningscentralen


En enkel insats du kan göra för miljön och klimatet är att sortera ditt avfall. Det du inte kan sortera i på de vanliga återvinningsstationerna kan du lämna på återvinningscentralen i Forshall. Här kan du lämna möbler, porslin, vitvaror, trädgårdsavfall, brännbart material och mycket annat. Materialet som du lämnar blir till materialåtervinning eller energi.

Öppettider och mer information om Forshalls återvinningscentral hittar du här.

Har du funderingar kring hur du ska sortera ditt avfall på återvinningscentralen? Prata då med Kevin eller någon av hans kollegor så hjälper de dig!

Energirådgivning


Funderar du på att sätta upp solceller, en laddstation för elbil eller energieffektivisera din bostad? Kontakta Grästorps energi- och klimatrådgivare! Du kan också få låna energi- och klimatsmarta prylar som kan underlätta en energi- och klimatsmart livsstil. Kontakta energi- och klimatrådgivningen och kom överens om tid för att hämta upp vid lämplig plats, t ex utanför kommunhuset. Det som finns att låna är elmätare, smartklocka och elcykel. I klippet nedan hör du Raéd Alwan, energi- och klimatrådgivare, berätta mer om vad du kan få hjälp med.

Här kan du läsa mer om energi- och klimatrådgivning

Hjälp våra pollinerare!

bi

Bin, humlor och andra insekter flyger från blomma till blomma och hjälper till att göra nya blommor, frukt och bär. Alldeles gratis. Det kallas för att pollinera. Utan denna viktiga insats skulle det bli väldigt tomt i frukt- och grönsaksdisken i affären.

De senaste åren har det blivit färre och färre bin och humlor eftersom de har både mat- och bostadsbrist. Du kan hjälpa dem genom att:

  • Så blommor i trädgården eller på balkongen
  • Ställa ut ett fat med vatten och lägga i stenar eller glaskulor som insekterna kan landa på

I Lilla Bergaparken har Grästorps kommun inom ramen för ett LONA-projekt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. gjort insatser för att hjälpa tätortens pollinerare. Runt om i parken finns blommor, buskar och boplatser för just bin, humlor och andra insekter. Exempelvis är stenmuren runt parken både ett jättestort insektshotell och växterna på toppen fungerar som vattenreserv och skafferi.

Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta LONA-projekt.

Lilla Bergaparken

Lokal mat

Bonnamarknad med närproducerade grönsaker

Vill du minska transportsträckan din mat har från där den produceras tills att den landar på din tallrik? Runt Grästorp finns både flera gårdsbutiker och säsongsvis kan du också handla mat av lokala producenter på Grästorps REKO-ring. Länk till annan webbplats.

Läs mer om Grästorps gårdsbutiker på turismhemsidan Länk till annan webbplats.eller se en film om gårdsbutikerna. Länk till annan webbplats.

Projekt ROLIS

Hand med växtlighet i

De gröna näringarna är stora och viktiga för en lantbrukskommun som Grästorp, mitt på bördiga Västgötaslätten. I projektform undersöker vi tillsammans med andra aktörer möjligheterna till att lokalt odla och förädla proteingrödor för humankonsumtion. Just nu pågår projekt ROLIS där vi samverkar med 6 andra kommuner och 7 kunskapsorganisationer för att korta och stärka de lokala livsmedelskedjorna.

Här kan du läsa mer om projekt ROLIS.

Miljötratten är ett hjälpmedel för att hushåll på ett enkelt sätt ska kunna samla upp överblivet fett och matolja. Matolja och fett inte hör hemma i avloppet. När olja och fett hälls ner i avloppet så stelnar det och orsakar stopp. Förutom det uppenbara - att det är jobbigt och trist med stopp i avloppet - så innebär det en rad tråkiga följder:

  • Dyrt och tidskrävande att få bukt med
  • Kan leda till översvämningar
  • Riskerar att locka till sig oönskade gäster som t ex råttor
  • Fettsyrorna kan dessutom orsaka skador på betongrören

Så missa inte att hämta ut en egen miljötratt till ditt hushåll, helt kostnadsfritt, på Medborgarkontoret i kommunens hus.

Instruktion om använding medföljer tratten.

Kommunens klimatlöften

Grästorps kommun är en av kommunerna i Västra Götaland som antagit klimatlöften för att Västra Götaland ska bli en fossiloberoende region 2030. Det innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80 procent från 1990-års nivåer till 2030.

Grästorps kommun antar 8 av de 20 målen 2021.

  1. Vi använder en klimatstyrande resepolicy.
  2. Våra nya personbilar är miljöbilar
  3. Vi ställer krav i upphandling för transportdelen i nya avtal
  4. Vi analyserar inköpens klimatpåverkan och ställer krav i prioriterade upphandlingar
  5. Vi mäter matsvinn i offentlig verksamhet och har mål
  6. Vi beräknar klimatpåverkan från maten i offentlig verksamhet och har mål
  7. Vi har 100 procent förnybar el i kommunens elavtal

I klimatstrategin för Västra Götaland prioriteras 4 områden.

  • Hållbara transporter
  • Klimatsmart och hälsosam mat
  • Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster
  • Sunda och klimatsmarta bostäder

Strategin för att nå målet om fossil oberoende har beslutats av regionfullmäktige och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Kommunstyrelsen i Grästorp kommun har beslutat om att anta 7 mål till 2021.

Klimatmål för de offentliga måltiderna

Först och främst handlar det om politisk styrning och målsättningar, och vi arbetar med flera mål parallellt. Uppföljning av måltidernas klimatpåverkan, att minska matsvinn, och med vegetarisk mat, berättar Åsa Carlstein, måltidschef i Grästorps kommun.

En viktig del av klimatmålet handlar om hur mycket och vilket slags kött man konsumerar. Sedan målet sattes har kostenheten infört Veckans VEGGO som alternativrätt i förskolan. Det ger barnen en möjlighet att provsmaka nya rätter i sin egen takt. Forskning visar att de flesta barn under en utvecklingsperiod har det som kallas neofobi - rädsla för det nya/okända - men att se samma rätt varje dag ökar chansen för att de till slut vågar smaka, och efter ett antal gånger förhoppningsvis börjar uppskatta det nya.

Av samma anledning har man infört månadens grönsak i förskolorna och i åk F-3. Där ges barnen och eleverna tillfälle att se och smaka en grönsak i många olika skepnader; naturell, kokt, stekt, friterad, picklad och så vidare. Pedagogerna använder ibland månadens grönsak i pedagogiken på ett lekfullt sätt - ett exempel på samverkan mellan bildningsverksamheten och måltidsverksamheterna.

Och arbetet ger effekt, då man ligger precis i linje med politikens uppsatta klimatmål på 1,7 kg Co2/kg inköpta livsmedel, med en fördelning som väl motsvarar ambitionerna för de olika verksamheterna.

Förskolans mat hamnar på 1,4 kg Co2/kg inköpta livsmedel, grundskolan på 1,7 kg och äldreomsorgen på 1,9 kg.

De yngsta barnen är lättast att påverka till matvanor som gynnar både klimat och andra miljöaspekter. Att det är mat som är bra för hälsan kommer på köpet. Grundskolan ligger på mål, och äldreomsorgen ska inte bidra nämnvärt i det här arbetet, säger Åsa.

Sedan tidigare arbetar man med att minska matsvinnet, och tänker klokt kring hur mycket mat man lagar till och ställer ut i matsalarna. Kockarna har koll på vad måltidsgästerna gillar, och mäter och kartlägger hur mycket mat som går åt, då en viktig faktor i klimatarbetet är just produktionsplanering.